Krandagar

Slut är morgonrasten
mätt mår magen
stolar skramlar
hundra skor sig släpa
ut på blåsigt valv

I betongen hård och grå
tusen pölar blänker
speglar himlens hav
där morgonsolen ler
går du här och tänker

Klättrar upp i kran
järnet klingar ekande
skön motion i stegen
tröttande i längden
utsikt över sta'n

Gula färgen glatt och hal
skyddar järn och svets
sista trappen lätt du går
vinden känns i nacken
då du hyttdörr'n når

Genast körning av en form
gubbarna så små du sett
ger dig tecken klara
raspig röst i radion
ger uppdrag stup i ett

Kranen svänger skakigt runt
tornet plötsligt rister
armen gungar vinden viner
tung är lasten
hoppas inget brister

När lugnet lagt sig
i små stunder sköna
frampå dan ett tag
hänger kroken
slött i wirens höna

Men efter midda'n
blir det högre temp
då alla vill ha laddat
till morgondagens jobb
brädor, plank och stämp

2007-09-11 Mats Hammarlund